Handbok för hantering av döda.

Jag känner ingenting, varken mer eller mindre än vad jag kände för 2 dagar sen när detta dödsfall var okänt för mig, det ända jag märker av det är att jag är extra trött, ingen sorg, ingen saknad, ingenting.
Idag är det gravöl, det stör mig mer att mina rutiner rubbas än att någon jag känner har dött.
Inte ens alkoholen frammanar några känslor.
Det är märkligt ändå att jag på något sätt tror att handlingen av att skriva ner mina tankar skulle få mig att rannsaka mitt eget känsloliv och framtvinga någon form av känsla.
Men nej.